Anika Reuterswärd

Så fort Anika Reuterswärd lämnat Konstfack som nyutexaminerad inredningsarkitekt bytte hon bana. I stället för att börja jobba med inredning av kontor och offentlig miljö, som sina kollegor, valde hon rollen som inredningsjournalist och stylist för tidningen Femina.

- Jag var intresserad av hemmet, och ville göra något åt hemmiljön som jag tyckte var försummad. Det kändes spännande med nya tankar och idéer om hur man kan bo. Och ville man förändra boendet tyckte jag att det fanns större möjligheter som inredningsjournalist än som inredningsarkitekt.

Så började Anika samarbeta med tidningen Femina, som på 70-talet var en livsstilstidning med gott om praktiska tips, idéer och inspiration - inte alls så glassigt distanserad som många av dagens inredningsmagasin. Den engelske inredningsgurun Terence Conran lär ha kallat Femina "Den bästa inredningstidningen i världen. Den har bara ett fel - den saknar engelsk text."

Under den här tiden ägnade sig Anika mest åt tidningsjobb, men ritade också en del mindre föremål, som glas och porslin för IKEA, textil och tapeter för Tampella och Duro.

- Just då kändes det inte som om det behövdes fler möbelmodeller, marknaden kändes mättad, säger Anika. Men 1986 fick hon möjlighet att göra en utställning för Sköna Hem på möbelmässan. När Anika började skissa insåg hon att den soffa hon ville ha faktiskt inte fanns, så hon ritade en egen modell.

Något år tidigare mötte Anika Hans Rosander, en av männen som startade Fogia. Hon fick uppdraget att rita stolen Anika, som fortfarande är en av Fogias mest uppskattade modeller.

- När jag fick idén om en ny soffa frågade jag Hans om han inte ville försöka tillverka den. Okej då, sa han. Soffan Greta började produceras, och så var Fogia stoppmöbeltillverkare också. Hans har aldrig varit främmande för nya idéer, säger Anika. Idag har Anika ritat ett femtiotal modeller för Fogia.

- Jag jobbar gärna med att först skapa en bra grund- Formgivaren Anika. Reportaget visar Feminas redaktion, uppfinningsrikt utformad av inredningsarkitekten Anika Reuterswärd. idé och sedan variera den, säger hon. Stolen Anika kunde till exempel utvecklas till Fanni och Filippa. Formspråk och idéer kring bordet Gustav utvecklades också till soffbord, lampbord, skrivbord, skåp och stolar.

- Jag tänker likadant när jag gör inredningar. Bygg-stenarna kan kombineras på många olika sätt.

Vi frågar Anika vad hon vill göra framöver.

- Lägga av, skrattar hon. Men snart förstår vi att hon inte menar allvar. Innan skrattet klingat ut har hon berättat om massor av nya projekt.

- Det finns så mycket att göra. Om jag var trettio skulle jag sätta igång med teaterscenografi. Eller film! Och så har jag ju upptäckt trädgården. Det är precis som med inredning. Man börjar med väggar, golv och tak.

Nej, Anika Reuterswärd kommer inte att lägga av. Det finns alltid någon byggsten som kan flyttas för att skapa något helt nytt.